Tankar om ensamhet

Tårade ögon, ömma och irreterade. Det är komplicerat, jag försöker förklara att jag befinner mig där nu. Jag komplicerar saker här och tänker i omvägar i allt. Men jag trivs här ibland. Det kan vara skönt att tycka synd om sig - mig - själv ibland.

Jag är väl oroad av alla tankar på var det ska ta vägen.

Just nu hatar jag att bo i källaren alldeles under min mamma som försöker sova...